Kaknästornet har tidigare varit ett av de mest populära målen att besöka i Stockholm men har dessvärre varit stängt för allmänheten sedan 2018. Byggnaden, som är den högsta i Stockholm, kan trots det vara värt att beskåda utifrån.
Om tornet
Inklusive masten är Kaknästornet 170 meter högt – en höjd som gör det till den högsta byggnaden i Stockholms län.
Förutom att tornet tidigare fungerat som ett omtyckt besöksmål, är det också Sveriges centrum för radio- och tv-trafik. Tornet har stått på sin plats på Ladugårdsgärdet sedan 1967, då den invigdes efter fyra års byggande. Tusentals besökare har tidigare lockats till den här 31 våningar höga byggnaden varje år, bland annat för att ta del av den slående utsikten.
Stängt för allmänheten
Tidigare har det funnits både restaurang, skybar och butik i Kaknästornet men i samband med att det stängdes för allmänheten 2018 avvecklades även dessa verksamheter. Planen var från början att tornet skulle öppnas för besök igen men i stället beslutade Teracom, som äger byggnaden, att göra stängningen permanent.
Trots att tornet är stängt för besökare kan det vara ett intressant besöksmål för den som gillar byggnader och arkitektur. Kaknästornet hör nämligen till en av dom byggnader i Stockholm som är blåmärkt av Stadsmuseet – vilket innebär att den har bedömts ha synnerligen höga kulturhistoriska värden.
Det går att ta sig till Kaknästornet med både buss och tunnelbana.
Hitta till Kaknästornet
Till Kaknästornet tar du dig kanske enklast med buss, men det finns fler alternativ.
Buss
Det enklaste sättet att ta sig hit från centralen är att åka buss. Du tar då buss 69 som avgår från Klarabergsviadukten och kliver av vid hållplatsen Kaknästornet Södra. Härifrån är det bara någon minuts promenad.
Om du kommer med bilen
I princip alla har tillgång till GPS idag – ställ in ”Kaknästornet” och följ anvisningarna. Det som är värt att nämna på den här sidan är att tillgången till parkering normalt är god och kostar i skrivande stund (vinter 2025) 80 kronor för två timmar.
Med cykel/elsparkcykel
För den som är på besök kan det vara en god idé att ta sig hit med cykel eller elsparkcykel. Det är ett fint tillfälle att utforska staden och Djurgården lite närmare. Kanske passa på att göra besök i något av de många museum som finns på Djurgården.
Kaknästornets historia
Från att ha varit en viktig knutpunkt för radio- och TV-sändningar till att bli en populär turistattraktion har tornet haft en varierad och fascinerande historia.
Behovet av ett nytt kommunikationstorn
Under 1950- och 60-talet stod Sverige inför ett teknologiskt skifte när radio- och TV-sändningar expanderade snabbt. Tidigare hade landets sändningar hanterats av flera olika master och anläggningar runt om i landet, vilket skapade ett behov av att centralisera och effektivisera kommunikationstrafiken. Det krävde en modern lösning för att hantera både nationella och internationella sändningar.
Idén om ett nytt, högteknologiskt kommunikationstorn föddes ur denna utveckling. Målet var att skapa en anläggning som inte bara skulle förbättra radio- och TV-nätet utan också fungera som en symbol för den teknologiska framstegen i Sverige.
Vid invigningen var Kaknästornet Sveriges främsta telekommunikationscentrum. Tornet var utrustat med den senaste tekniken för att hantera både radio- och TV-sändningar. Dess placering på Gärdet, en relativt öppen yta, gav optimal räckvidd för signalöverföring.
Tornet fungerade som ett nav för att förmedla sändningar från Sveriges Television (SVT) och Sveriges Radio (SR) ut i landet och till andra delar av världen. Det spelade också en central roll för telefonkommunikation och signalöverföring till olika delar av Sverige.
Arkitektonisk design
Kaknästornet ritades av arkitekterna Hans Borgström och Bengt Lindroos, som ville skapa en funktionell men samtidigt estetiskt tilltalande byggnad. Tornets form präglas av en brutalistisk arkitektur, vilket innebär att det har en rå betongyta och en robust, geometrisk design.
Den massiva betongkonstruktionen gör att tornet är extremt stabilt och väderbeständigt, en viktig egenskap för en byggnad med en sådan teknisk funktion. Byggnaden har en totalhöjd på 155 meter (med antennen når den 170 meter) och består av 34 våningar.
Kaknästornet som turistmål
Redan från början fanns en vision om att göra tornet tillgängligt för allmänheten. På den 28:e våningen, på cirka 128 meters höjd, fanns en utsiktsplats där besökare kunde njuta av en panoramavy över Stockholm. Vid klart väder kunde man se så långt som 60 kilometer bort.
Restaurangen och kaféet på de övre våningarna blev snabbt en populär destination för både turister och stockholmare som ville uppleva en unik middag med spektakulär utsikt över staden.
Säkerhetsfrågor och stängning
Under 2010-talet förändrades det globala säkerhetsläget, och byggnader med kritisk infrastruktur blev potentiella mål för sabotage och cyberattacker. Eftersom Kaknästornet fortfarande användes för vissa militära och civila kommunikationsfunktioner, väcktes frågor om dess säkerhet.
Efter en omfattande säkerhetsanalys beslöt Teracom, som ansvarar för tornets drift, att stänga det för allmänheten i september 2018. Den främsta anledningen var att minska risken för potentiella hot och obehörig åtkomst till den känsliga kommunikationstekniken som fanns i byggnaden.
Efter stängningen 2018 används Kaknästornet endast i begränsad omfattning för telekommunikation och radiosändningar. Det fungerar fortfarande som en viktig del av Sveriges kommunikationsinfrastruktur, men dess roll har minskat i takt med att nyare och mer decentraliserade teknologier har tagit över.
Byggnaden är numera stängd för allmänheten, och inga beslut har tagits om att öppna den igen. Diskussioner om dess framtid pågår dock, och vissa förespråkar att det återigen ska göras tillgängligt för turister, medan andra menar att säkerheten måste gå före.
FAQ
Nej, kaknästornet är inte öppet för allmänheten
Tornet stängdes för allmänheten i december 2018.
Det byggdes mellan 1963 och 1967